2024.03.26
Att tänka framåt med den dubbla väsentlighetsbedömningen
Hur kan man uppfylla gällande krav, vara hållbar och konkurrenskraftig i en ständigt föränderlig affärsmiljö?
Väsentlighetsanalys är en grundläggande metod för att identifiera prioriterade frågor och utforma ett företags hållbarhetsstrategi. Med det europeiska CSRD-direktivet (Corporate Sustainability Reporting Directive) som trädde i kraft i januari 2024 blir detta en väsentlig del av regelverket. Resultatet förväntas ta formen av en dubbel väsentlighetsanalys, som ger en objektiv bedömning av både företagets påverkan på samhället och miljön samt de potentiella effekterna av hållbarhetsfrågor på verksamheten. Den baseras på aktivt lyssnande på interna och externa intressenter, kompletterat med expertråd.
Dubbel väsentlighetsanalys används för att bedöma hur specifika frågor kan påverka ett företag i termer av affärsberoenden, resurser och regleringsmässiga begränsningar, samt omfattningen, räckvidden och möjligheten att åtgärda företagets påverkan på samhället och miljön. Genom att ge en uppdaterad och prioriterad bild av hållbarhetsfrågorna möjliggör den dubbla väsentlighetsbedömningen utvecklingen av en effektiv hållbarhetsstrategi som ligger så nära intressenternas förväntningar som möjligt.
Nedan hittar du en översikt över GEODIS tillvägagångssätt för processen för dubbel väsentlighetsbedömning och dess viktigaste steg.
Genomförande av en dubbel väsentlighetsbedömning
Att bedöma väsentlighet innebär att identifiera de sociala, styrningsmässiga och miljömässiga frågor som mest sannolikt kommer att påverka företaget och dess intressenter. Det är specifikt för varje företag beroende på dess verksamhet, storlek, styrning och geografiska fotavtryck.
Vilka hållbarhetsfrågor är relevanta för min verksamhet?
Förutom kanske koldioxidutsläpp och arbetsförhållanden varierar väsentligheten hos miljö- och samhällsfrågor från företag till företag. Det är därför nödvändigt att identifiera, förfina och bedöma de frågor som är specifika för din verksamhet och/eller dina intressenter, och organisera dem i en kortlista över de mest relevanta.
Detta kan uppnås genom ett systematiskt tillvägagångssätt som bygger på flera källor (interna och externa). Målet är att utveckla en helhetssyn, vilket kräver en öppen dialog med den högsta ledningen, relevanta experter samt interna och externa intressenter. Information som samlas in genom skrivbordsundersökningar, onlineenkäter eller intervjuer med interna och externa intressenter och experter bör också balanseras med objektiva data och bevis. Att jämföra konkurrenternas hållbarhetspolicyer och rapporter kan också ge insikter om vilka frågor och ämnen som anses väsentliga i branschen, liksom att granska de bedömningskriterier som används för ESG-betyg för din bransch.
Att analysera ”dubbel väsentlighet”
Analys Ur ett dubbelt väsentlighetsperspektiv kan en hållbarhetsfråga vara väsentlig i termer av social eller miljömässig påverkan och/eller i termer av risker och möjligheter för företaget. Om det inte är en fråga som identifierats av tillsynsmyndigheten som obligatorisk för en viss sektor, kommer feedback från intressenter och experter att avgöra om en påverkan i någon riktning är betydande eller inte.
På GEODIS genomförde vi en dubbel väsentlighetsbedömning 2023 för att uppdatera och prioritera vår lista över hållbarhetsfrågor i syfte att påskynda utvecklingen av vår CSR-strategi och vara redo att följa den kommande EU-direktivet om hållbarhetsrapportering (CSRD) 2024. För denna första övning har vi använt tre datakällor för att definiera de externa faktorer som har en väsentlig finansiell inverkan på vår prestation och två för att bedöma vår inverkan på samhället:
Ett viktigt verktyg: dialogen med intressenterna
För att genom dubbel väsentlighetsanalys kunna avslöja ett företags verkliga strategiska prioriteringar krävs engagemang från hela organisationen och dess intressenter, inte bara från dem som är direkt involverade i hållbarhetsledning och rapportering.
På GEODIS för vi en kontinuerlig dialog med ett brett spektrum av intressenter. Genom att främja denna dialog får vi insikt i företagets påverkan, men bygger också upp ett förtroende som säkerställer hållbara relationer och gemensamt skapande av värde.
Som en del av den dubbla väsentlighetsanalysen genomförde vi intervjuer med över 50 av våra intressenter. Syftet var att samla in information om GEODIS påverkan, risker och möjligheter ur vårt ekosystems perspektiv. Interna och externa intressenter bjöds in för att diskutera sina förväntningar på ansvarsfullt företagande, arbetsförhållanden, relationer med lokalsamhällen och alla de olika effekter som GEODIS kan ha på samhället och miljön. Detta gjorde det möjligt för oss att identifiera trender, sätta olika synpunkter i perspektiv och prioritera frågor.
Utmaningarna med prioritering vid en dubbel väsentlighetsbedömning
Prioritering av intressenter
Den dubbla väsentlighetsbedömningen medför flera utmaningar, inte minst att korrekt identifiera vilka intressenter som ska involveras, så att den övergripande dubbla väsentlighetsbedömningen blir både omfattande och representativ.
För ett globalt företag som GEODIS, som omfattar en mängd olika kulturella och regionala miljöer, måste den kulturella dimensionen av väsentlighet beaktas. Beroende på sina värderingar, övertygelser samt sociala och politiska sammanhang kommer intressenter från olika kulturer inte att fästa samma vikt vid en given hållbarhetsfråga. Regionala skillnader måste noggrant kartläggas för att säkerställa att de är proportionerligt representerade.
Prioritering av frågor
Den dubbla väsentlighetsanalysen hjälper till att prioritera både intressenternas förväntningar och de finansiella effekterna på företaget, och det är kombinationen av dessa två aspekter som ger värde åt analysen. Till exempel är bullerföroreningar en viktig fråga för människor och miljö, men har en låg finansiell inverkan på GEODIS verksamhet; å andra sidan, om vi tittar på medarbetarengagemang, har det en stor inverkan på GEODIS verksamhet, men en måttlig inverkan på samhället i stort. Båda frågorna är viktiga och måste hanteras, men när det gäller prioritering har frågor som växthusgasutsläpp eller hälsa och säkerhet en stor inverkan på alla intressenter och bör därför prioriteras.
Genom att ta hänsyn till dessa två dimensioner kan vi agera på de frågor som skapar störst globalt värde, minimera riskerna och maximera den positiva påverkan.
Att tänka framåt genom bedömningar av dubbel väsentlighet
Att bedöma dubbel väsentlighet är vettigt både ur ett regleringsperspektiv och ur ett affärsmässigt hållbarhetsperspektiv. I dagens ständigt föränderliga affärslandskap blir det ett viktigt verktyg för framåtblickande företag. Genom att beakta både finansiella och icke-finansiella dimensioner och samarbeta med ett brett spektrum av intressenter avslöjar bedömningen av dubbel väsentlighet pågående trender och tidigare förbisedda frågor, vilket möjliggör en omvärdering av prioriteringar. Som en viktig ”verklighetskontroll” uppmanar denna analys dig att betrakta din hållbarhetsstrategi och dina hållbarhetsrutiner ur ett bredare perspektiv som även speglar det samhälle och den miljö där du verkar.
