2025.01.29
FuelEU Maritime: Omställning av sjöfarten för att uppnå utfasning av fossila bränslen
Att förstå och hantera konsekvenserna av EU:s sjöfartsförordningar för speditörer
Sjöfartsbranschen genomgår en betydande omvandling i och med införandet av EU:s FuelEU Maritime-förordning, som träder i kraft i juli 2023 som en del av lagstiftningspaketet Fit for 55. Som en hörnsten i EU:s klimatstrategi syftar denna förordning till att minska utsläppen av växthusgaser från sjötransporter genom att kräva användning av koldioxidsnåla bränslen och tekniker för att driva på omställningen till ett koldioxidsnålt samhälle.
Denna artikel utforskar de viktigaste aspekterna av FuelEU Maritime-förordningen, dess relation till EU:s utsläppshandelssystem (ETS), dess konsekvenser för speditörer och hur frivilliga initiativ som GEODIS:s tjänst för insetting av hållbara marina bränslen (SMF) kompletterar dessa åtgärder och erbjuder ytterligare vägar för att minska utsläppen.
FuelEU Maritime – En genomgång av förordningen
FuelEU Maritime-förordningen (förordning (EU) 2023/1805) är en policy som syftar till att minska koldioxidutsläppen inom sjöfartssektorn och främja användningen av koldioxidsnåla och förnybara energilösningar. Den gäller för fartyg med en bruttodräktighet på över 5 000 ton som anlöper EU-hamnar, oavsett flagg.
De viktigaste kraven i förordningen är:
Gränser för växthusgasintensitet
Fartygen måste minska växthusgasintensiteten i sina bränslen årligen, med början med en minskning på 2 % till 2025, som ökar till 6 % till 2030, 13 % till 2035, 26 % till 2040 och slutligen når 80 % till 2050. Dessa gränser omfattar alla utsläpp under hela livscykeln, inklusive koldioxid, metan och dikväveoxid på en Well-to-Wake-basis (WtW).
Krav på utsläppsfrihet vid kaj
Från och med 2030 kommer passagerar- och containerfartyg att vara skyldiga att använda landström (OPS), såsom elladdning eller hybridbatterisystem, eller att använda alternativa utsläppsfria tekniker som vind- eller solenergi när de ligger i hamn i EU. Denna åtgärd minskar luftföroreningarna i tätbefolkade hamnområden.
Flexibel efterlevnadsmekanism
FuelEU Maritime ger operatörer flexibla efterlevnadsmekanismer såsom bankning, lån och poolning för att effektivt uppfylla gränserna för växthusgasintensitet. Till exempel:
- Bankning: Fartyg som överskrider de årliga målen för minskning av växthusgasintensiteten kan spara överskottskrediter för framtida bruk. Dessa krediter förfaller inte och överförs till fartyget om ägarskapet ändras.
- Låna: Fartyg med ett negativt efterlevnadsbalans kan låna krediter från nästa rapporteringsperiod, mot en tilläggsavgift på 10 %. Lånet är begränsat för att undvika flera år i rad och överdriven beroende.
- Poolning: Flera fartyg, även från olika operatörer, kan bilda efterlevnadspooler, vilket gör det möjligt att använda överskott från ett fartyg för att kompensera underskott i ett annat. Poolerna måste upprätthålla en positiv totalbalans.
Teknikneutralitet
FuelEU Maritimes teknikneutrala tillvägagångssätt gör det möjligt för operatörer att välja bränslen och tekniker som bäst passar deras operativa profiler. Till exempel är alternativ som att blanda in biobränslen som bio-MGO eller använda förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, såsom e-metanol och bio-LNG, praktiska lösningar för att uppnå efterlevnad.
Rapportering och övervakning
Enligt FuelEU Maritime-förordningen måste fartygsoperatörer utarbeta en övervakningsplan för att spåra varje fartygs bränsleförbrukning, energianvändning och växthusgasutsläpp. Denna plan måste godkännas innan rapporteringen påbörjas, och årliga efterlevnadsrapporter som verifierats av ackrediterade organ krävs. Operatörer måste också ha ett efterlevnadsdokument ombord för att säkerställa transparens och ansvarsskyldighet i arbetet med att minska utsläppen.
Påföljder vid bristande efterlevnad
Operatörer som inte uppfyller gränserna för växthusgasintensitet och inte utnyttjar mekanismer för bankning, lån eller poolning riskerar påföljder. Dessa påföljder beräknas utifrån fartygets underskott i växthusgasintensitet och är utformade för att uppmuntra efterlevnad samtidigt som de motverkar ett överdrivet beroende av metoder som innebär bristande efterlevnad. Påföljderna bidrar till den totala kostnadsbördan för regleringen, vilket understryker behovet av att företagen proaktivt implementerar effektiva strategier för efterlevnad.
Sambandet mellan FuelEU Maritime och EU:s utsläppshandelssystem
I januari 2024 utvidgade EU utsläppshandelssystemet (ETS) till sjötransporter, vilket kompletterar FuelEU Maritime genom att införa ekonomiska incitament för att minska utsläppen.
Enligt ETS är fartygsoperatörer skyldiga att köpa utsläppsrätter för:
- 100 % av utsläppen från resor inom EU.
- 50 % av utsläppen från resor mellan hamnar inom och utanför EU.
- Utsläpp vid kaj i EU-hamnar.
Inledningsvis omfattar ETS koldioxidutsläpp, men från och med 2026 kommer även metan (CH4) och dikväveoxid (N2O) att ingå. Systemet införs i etapper:
- År 2025 måste operatörerna lämna in utsläppsrätter för 40 % av de utsläpp som rapporterats för 2024.
- År 2026 ökar detta till 70 % av de utsläpp som rapporterats för 2025.
- Senast 2027 måste operatörerna lämna in utsläppsrätter för 100 % av de årliga utsläppen.
ETS uppmuntrar fartygsoperatörer att förbättra energieffektiviteten, införa koldioxidsnåla tekniker och övergå till alternativa bränslen. Genom att prissätta koldioxidutsläpp kompletterar det FuelEU Maritimes gränser för växthusgasintensitet och skapar ett robust ramverk för både omedelbar och hållbar utfasning av fossila bränslen inom sjöfartssektorn.
Kostnadskonsekvenser för godsägarna
FuelEU Maritime medför kostnader för rederier, vilket oundvikligen kommer att påverka speditörerna. Dessa kostnader beror på:
Prispåslag för alternativa bränslen
Förnybara bränslen, såsom bio-MGO, bio-LNG och bränslen av icke-biologiskt ursprung såsom e-metanol, är betydligt dyrare än konventionella marina bränslen. Eftersom efterfrågan på dessa bränslen ökar till följd av lagkrav förväntas priserna stiga tills utbudet anpassas för att möta efterfrågan.
Kostnader för efterlevnad
Fartygsoperatörer står inför investeringar i ombyggnad av fartyg med teknik såsom motorombyggnader för att kunna använda alternativa bränslen som biobränslen, inklusive bio-MGO, bio-LNG eller metanol, samt installation av energibesparande anordningar (ESD) som system för återvinning av spillvärme eller luftsmörjningssystem.
Att införa utsläppsfria tekniker, såsom landströmsförsörjningssystem (OPS) eller vindassisterad framdrivning, samt att implementera avancerade utsläppsövervakningssystem är avgörande åtgärder. De därmed förknippade kostnaderna kommer dock sannolikt att överföras till varuägare genom höjda fraktpriser.
Effekterna av dessa åtgärder understryker behovet för lastägare att samarbeta med logistikpartner som GEODIS, som kan hjälpa till att hantera dessa komplexa frågor och mildra kostnadsökningarna.
GEODIS tjänst för insetting av hållbara sjöfartsbränslen (SMF): En drivkraft för ansvarsfull tillväxt
GEODIS insetting-tjänst för hållbara marina bränslen (SMF) går utöver lagkraven genom att tillhandahålla ytterligare, effektiva åtgärder för att minska utsläppen ytterligare. Tjänsten stöder produktion och användning av hållbara marina bränslen, vilket ger omedelbara frivilliga utsläppsminskningar samtidigt som den kompletterar och tillför mervärde till initiativen FuelEU Maritime och EU ETS.
Så fungerar det
SMF-insetting-tjänsten, som baseras på Book-and-Claim-modellen, gör det möjligt för varuägare att köpa hållbara bränslen direkt från bränsleleverantörer. Dessa bränslen läggs till i den maritima bränslepoolen, vilket genererar mätbara miljöfördelar utan att vara kopplade till specifika fartyg eller transportörer.
En viktig fördel med Book-and-Claim-modellen som används i SMF-insetting är dess förmåga att separera miljöegenskaperna (såsom CO2e-minskning) från det fysiska bränslet. Till exempel kan godsägarna köpa CO2-minskningskrediter kopplade till hållbara marina bränslen, även om det fysiska bränslet inte används på just deras specifika transport. Detta innebär att godsägarna som köper SMF-insetting inte betalar för det fysiska bränslet i sig – den kostnaden förblir rederiets ansvar. Istället investerar de i miljöfördelar, såsom att minska CO2e och öka efterfrågan på koldioxidsnåla bränslen.
Insatser som EU ETS och FuelEU Maritime kommer så småningom att driva sjöfartsindustrin att öka bränsleeffektiviteten och steg för steg minska behovet av ytterligare insetting av hållbara marina bränslen.
Viktiga fördelar
- Global räckvidd utöver regelverket: Till skillnad från FuelEU Maritime och EU ETS, som är begränsade till verksamhet inom EU, stöder GEODIS insetting-tjänst utsläppsminskningar på global skala.
- Ytterligare fördel: De hållbara bränslen som införs genom insetting går utöver vad som krävs enligt lagstiftningen, vilket främjar en ökad efterfrågan på produktion av förnybara bränslen.
- Transparens och ansvarsskyldighet: Varuegare får verifierade uppgifter om utsläppsminskningar i linje med företagets hållbarhetsmål.
- Råvara: Hållbara marina bränslen som anskaffas på uppdrag av GEODIS kunder produceras av avfallsmaterial såsom använd matolja.
GEODIS utsläppsrapportering
FuelEU Maritime påverkar utsläppsrapporteringen genom att införa flexibilitetsmekanismer som fördröjer enhetliga utsläppsminskningar. Användningen av utsläppsbanker, utsläppslån och utsläppspooler innebär att de rapporterade utsläppen kanske inte omedelbart återspeglar de faktiska minskningarna. Dessutom tillåter EU sanktioner för bristande efterlevnad, vilket ytterligare komplicerar noggrannheten i den tidiga rapporteringen.
GEODIS förlitar sig på organisationer som EcoTransIT för att säkerställa att de rapporterade utsläppen stämmer överens med de faktiska minskningarna. I takt med att efterlevnaden förbättras och användningen av hållbara metoder ökar förväntas de rapporterade utsläppen minska över tid. Detta understryker vikten av robusta verifieringssystem för att säkerställa transparens och överensstämmelse med de reglerande målen.
GEODIS strategi: Att forma en hållbar framtid inom sjöfartslogistik
För varuägare innebär samarbete med logistikpartner som GEODIS en effektiv hantering av dessa regelverk. Genom tjänster som insetting av hållbart sjöfartsbränsle (SMF) erbjuder GEODIS ytterligare sätt att bidra till utsläppsminskningar utöver efterlevnaden.
Slutkommentar:
FuelEU Maritime och EU ETS utgör viktiga steg mot en koldioxidfri sjöfartsindustri. Även om dessa regler medför initiala kostnader driver de på innovation och lägger grunden för en koldioxidsnål industri.
Källor som använts för denna artikel är:
Europeiska kommissionen – ETS Minskning av utsläppen från sjöfartssektorn
https://climate.ec.europa.eu/eu-action/transport/reducing-emissions-shipping-sector_en
Europeiska kommissionen – Avkarbonisering av sjötransporter – FuelEU Maritime
https://transport.ec.europa.eu/transport-modes/maritime/decarbonising-maritime-transport-fueleu-maritime_en
DNV – Vitbok: FuelEU Maritime, krav, efterlevnadsstrategier och kommersiella effekter
https://www.dnv.com/maritime/publications/fueleu-maritime-white-paper-download/
Lloyd's Register – Identifiera utmaningarna för att framtidssäkra din flotta genom energiomställningen
https://www.lr.org/en/services/classification-certification/new-construction/identify-challenges-future-proof-fleet-through-energy-transition/
Alexander Höglund
Head of Sustainability, GEODIS Freight Forwarding
